Skydd för yrkesskicklighet

Arbetssökanden har på grundval av det så kallade skyddet för yrkesskicklighet rätt att under sina tre första arbetslöshetsmånader vägra att ta emot arbete som inte motsvarar hans eller hennes yrkesskicklighet.

Skyddet för yrkesskicklighet uppstår när personen har yrkesinriktad utbildning och därtill anknuten arbetserfarenhet på minst ett år. Om arbetssökanden inte har yrkesutbildning, förutsätts i allmänhet två års arbetserfarenhet.

När de tre månaderna har löpt ut, är arbetssökanden skyldig att ta emot vilket jobb som helst som han eller hon kan utföra och där normala arbetsvillkor tillämpas. Arbets-och näringsbyrån kan under vissa förutsättningar undanröja skyddet för yrkesskicklighet.

Karens, dvs. tidsfrist utan ersättning

Med karens avses en tidsperiod under vilken arbetslöshetsförmån inte betalas till arbetssökanden. Karensen kan förorsakas av ett arbetskraftspolitiskt sett klandervärt handlande, t.ex. ogrundad vägran att ta emot arbete.

Omställningsskydd

Målet med omställningsskydd är att de som sägs upp snabbare och lättare ska få ett nytt arbete. Målet med omställningsskydd vid uppsägningssituationer är att uppsnabba och underlätta att den uppsagde blir anställd på nytt. Åtgärdsmodellen inkluderar avlönad ledighet för den uppsagde i syfte att söka nytt arbete, intensifierad informationsförmedling av arbetsgivaren, en handlingsplan som utarbetas tillsammans med personalen och sysselsättningsplaner som utarbetas tillsammans med arbets- och näringsbyråerna.

Omställningsskyddet omfattar arbetstagare med tre års arbetshistoria som har sagts upp på produktionsrelaterad eller ekonomisk grund, eller när en anställd som varit permitterad i minst 200 dagar själv säger upp sig.

Omställningsskyddet omfattar också personer som varit visstidsanställda, om de har varit anställda hos samma arbetsgivare i tre år utan avbrott eller anställda hos samma arbetsgivare i sammanlagt 36 månader under de senaste 42 månaderna. Även de som har minst fem års arbetshistoria under de senaste sju åren, när deras anställningsförhållande för viss tid upphör, omfattas av omställningsskyddet. Dessutom har de som permitterats för minst 180 kalenderdagar eller de som varit permitterade under en motsvarande tid rätt till en sysselsättningsplan, om de har minst tre års arbetshistoria.

Arbetsplatserbjudande

När arbets- och näringsbyrån skickar ett arbetsplatserbjudande, har tjänstemannen ansett att jobbet passar för sökanden. För att få arbetslöshetsförmåner är sökanden skyldig att genast, eller i fråga om jobb med ansökningstider inom ansökningstiden, ta kontakt med arbetsgivaren och söka jobbet. 

Om jobbet inte motsvarar arbetssökandens yrkesskicklighet eller arbetsförmåga ska han eller hon genast meddela detta till arbets- och näringsbyrån. Man ska också underrätta arbets- och näringsbyrån om att man kontaktat arbetsgivaren. Om arbetssökanden inte kontaktar arbetsgivaren eller dröjer med att ta kontakt, kan han eller hon förlora sin rätt till arbetslöshetsförmåner antingen för viss tid eller tills vidare.

Arbetssökanden ska också under anställningsintervjun försöka handla på ett sådant sätt som leder till att arbetsavtal ingås.

När arbetssökanden har kontaktat arbetsgivaren, ska han eller hon meddela arbets- och näringsbyrån vad resultatet blev. Om man försummar denna anmälan kan följden i regel vara att arbetslöshetsförmånen försenas.

Jobblinjen

Jobblinjen är arbets- och näringsförvaltningens riksomfattande telefontjänst. På telefon 010 19 4905 kan du ställa frågor om arbetsplatser, jobbsökning och arbets- och näringsbyråns tjänster. Du kan också anmäla ändringar i din arbetssökning till Jobblinjen.

Sysselsättningsplan

Sysselsättningsplanen i anslutning till omställningsskyddet är en individuell jobbsökarplan, där man avtalar om jobbsökning på egen hand och stöd för arbetssökningen samt de tjänster inom den offentliga arbetskraftsservicen som främjar att arbetssökanden snabbt får en ny fast anställning.  Sysselsättningsplanen utarbetas tillsammans med en tjänsteman på arbets- och näringsbyrån.

Jobbsökarplan

Syftet med jobbsökarplanen är att stödja arbetssökningen. Arbetssökanden har rätt till en jobbsökarplan och skyldighet att iaktta det som överenskommits i planen. Jobbsökarplanen har definierats i 5 kap. i lagen om offentlig arbetskraftsservice och bestämmelser om vägran att utarbeta planen eller underlåtande att följa den finns i I avdelningen 2 kap. 18–20 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Pendlingsregion

Arbets- och näringsministeriet fastställer kommunspecifika pendlingsregioner genom arbets- och näringsministeriets förordning. Kontrollera din kommuns pendlingsregion på din arbets- och näringsbyrås webbsidor. Arbetssökande har endast begränsade möjligheter att vägra ta emot ett erbjudet jobb inom sin pendlingsregion utan att förlora utkomstskyddet för arbetslösa. Rörlighets- och resebidrag kan beviljas för resa i hemlandet utanför pendlingsregionen.