Nya spelregler för narkotikatest för arbetstagare, kamerabevakning och skydd av e-post

Lagen om integritetsskydd i arbetslivet förnyas. Till den fogas bestämmelser om behandling av information som berör skydd av arbetstagares e-post, kamerabevakning och narkotikabruk. Regeringen föreslog att lagen stadfästs onsdagen den 11 augusti. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen om fredag och den kommer att träda i kraft i början av oktober.

I fråga om narkotikatestning utgår lagen från att den arbetssökande eller arbetstagaren själv levererar ett intyg över testet till arbetsgivaren. I övrigt är förfaringssätten beträffande arbetssökande och arbetstagare med anställning olika när det gäller narkotikatest.

Arbetsgivaren kan i arbetssökningsskedet begära intyg över narkotikatest endast av person som utsetts för en uppgift. Arbetsgivaren har rätt att behandla den information som finns i intyget, förutsatt att arbetsuppgifterna kräver noggrannhet, pålitlighet, självständigt omdöme eller bra reaktionsförmåga. Dessutom förutsätts att arbetstagaren arbetar med uppgifter, vilkas genomförande drogpåverkad eller beroende av narkotika antingen skulle äventyra liv eller hälsa eller skulle kunna orsaka annan slags mer än ringa skada. Intressen som bör tryggas är liv, hälsa, arbetarskydd, trafiksäkerhet, datasäkerhet och statssäkerhet, miljö, affärs- och yrkeshemligheter samt arbetsgivarens egendom.

Arbetstagaren är under anställningsförhållandet skyldig att presentera intyg över narkotikatest, när det finns grundad anledning att misstänka att arbetstagaren är narkotikapåverkad i arbete eller om arbetsgivaren har grundad misstanke om att arbetstagaren är narkotikaberoende. Dessutom förutsätts att testning är nödvändig för att utreda arbets- och funktionsförmågan och arbetstagaren utför arbetsuppgifter som förutsätter speciell noggrannhet, pålitlighet, självständigt omdöme eller bra reaktionsförmåga. Likaså skulle utförandet av arbetsuppgifterna narkotikapåverkad eller beroende av narkotika antingen allvarligt äventyra liv och hälsa eller skulle kunna förorsaka annan betydande skada. Samma intressen bör tryggas som i anställningssituationen, men kriterierna är betydligt striktare. Arbetsgivaren kan också utsätta en skälig tidsfrist för arbetstagaren, inom vilken intyget bör uppvisas.

På arbetsplatsen bör man inom ramen för samarbetsförfarandet definiera de arbetsuppgifter som kräver eller förutsätter intyg över narkotikatest. Dessutom är arbetsgivaren skyldig att i samråd med personalen uppgöra ett program riktat mot narkotika på arbetsplatsen.

Kamerabevakningen bör vara öppen

Arbetsgivaren får enligt lagen använda kamerabevakning i arbetsutrymmen om dess avsikt är att trygga säkerheten för arbetstagare och andra personer som befinner sig i dem, skydda egendom eller bevaka arbetsprocessernas behöriga funktion. Bevakning kan användas även när det gäller att förebygga eller utreda situationer som äventyrar säkerhet, egendom eller produktionsprocessen. Kamerabevakningen bör vara möjligast öppen.

Kamerabevakning får inte användas för observation av viss eller vissa arbetstagare på arbetsplatsen. Kamerabevakning får inte heller förekomma på arbetstagarnas toaletter, i omklädningsrum eller i personalutrymmen. Dessutom är den förbjuden på utrymme som anvisats arbetstagaren för personligt bruk.

Kamerabevakningen kan fokuseras på en bestämd arbetsplats om avsikten med den är att förebygga uppenbart hot om våld i samband med arbetstagarens arbete, skada eller fara för arbetstagarens säkerhet eller hälsa, eller om bevakning är nödvändig för att förhindra och utreda brott mot egendom.

Avsikten är att trygga förtroendefullheten för arbetstagarnas e-postmeddelanden

Bestämmelsernas målsättning är att sekretessen för arbetstagarens konfidentiella e-postmeddelanden inte äventyras. Nödvändiga meddelanden som tillhör arbetsgivaren kan dock tas i arbetsgivarens bruk om arbetstagaren är förhindrad. Ett meddelande kan öppnas med arbetstagarens samtycke och läsas av en annan person på arbetsplatsen enligt överenskomna spelregler, såsom enligt nuvarande praxis. Genom de nya bestämmelserna försöker man fastslå hur man skall förfara om arbetstagaren inte ger sitt samtycke.

En förutsättning för att arbetsgivaren skall kunna utöva sina befogenheter är att denna dessförinnan erbjudit arbetstagaren alternativa möjligheter. En möjlighet är att e-postsystemet automatiskt meddelar avsändaren om arbetstagarens frånvaro och namnet på en vikarie. Ett annat alternativ är att meddelandena under den tid som arbetstagaren är frånvarande styrs till en annan person eller till en annan e-postadress som är i bruk hos arbetstagaren.

Om arbetstagaren inte utnyttjar dessa erbjudna möjligheter kan arbetsgivaren utreda om  arbetstagaren under sin frånvaro blivit tillsänd, eller om denne sänt meddelanden tillhörande arbetsgivaren som det är nödvändigt att få uppgift om för att kunna slutföra förhandlingar i samband med arbetsgivarens verksamhet, för att kunna betjäna kunderna eller för att kunna trygga funktionerna.

Bedömningen om huruvida meddelandet tillhör arbetsgivaren kan i praktiken ske endast utgående från identifikationsuppgifter om meddelandets avsändare eller från uppgifter om rubrikfältet i e-postmeddelandet. Därför är följande tilläggskriterier en förutsättning för framtagning av e-postmeddelanden: arbetstagaren bör sköta sina uppgifter självständigt, på grund av arbetstagarens uppgifter bör det vara uppenbart att denne tillsänts i lagen avsedda meddelanden, att arbetstagaren är frånvarande från arbetet och att en utredning av saken som meddelandet anknyter till inte kan vänta. Före framtagningen av meddelandena bör arbetsgivaren ännu erbjuda arbetstagaren möjlighet att ge sitt samtycke till öppnandet.

Efter framtagningen av meddelandet får det egentliga meddelandet öppnas om det är uppenbart att det tillhör arbetsgivaren och uppfyller nämnda kriterier. Dessutom förutsätts att man förgäves försökt få kontakt med sändaren eller mottagaren av meddelandet för att utreda meddelandets innehåll eller för att sända det till en annan av arbetsgivaren anvisad e-postadress.

Arbetsgivaren kan använda sina rättigheter endast med hjälp av den person som innehar rättigheterna som datasystemets huvudanvändare. Om öppnandet bör göras en skriftlig utredning som skall tillställas arbetstagaren. Personer som deltagit i framtagning eller öppning av meddelandet kan inte heller yppa meddelandets innehåll för utomstående.

Lagändringarna grundar sig på förslag av en treparts arbetsgrupp på bred bas. Riksdagen förutsatte  beredningen av denna lagstiftning i samband med antagandet av lagen om integritetsskydd i arbetslivet år 2001. En presentation av lagen kommer att införas på arbetsministeriets webbsidor i slutet av augusti.

----------
Tilläggsuppgifter: regeringsrådet Raila Kangasperko, tfn (09) 1604 8935

Arbetsministeriets informationsenhet, informatör Kaisu Malinen, tfn (09) 1604 8056